I alla tider har vi funderat över vad lycka är och hur man blir lycklig. I dag vet vi att lyckan styrs av våra hormoner – det är när dessa hormoner produceras som vi känner lycka. Hur vi själva kan öka produktionen av dessa hormoner kommer vi att ta upp i nästa inlägg, men här ska vi fokusera på vilka hormoner det handlar om och hur de fungerar.

För även om det i praktiken är ganska enkelt, och till stor del handlar om att göra sådant som gör oss lyckliga, så är det egentligen betydligt mer avancerat än så. Det finns väldigt mycket som påverkar lyckan – vad vi äter, hur vi lever, vilka människor vi har i våra liv, vad vi gör på dagarna, hur vi tänker och så vidare. Det finns sådant som får våra lyckohormoner att flöda, och nu ska vi kolla närmare på just dessa – lyckohormonerna.

Lyckohormoner

Det som påverkar våra känslor och vårat humör är hormoner. Dessa brukar vi kalla för lyckohormoner eller må bra hormoner. Egentligen är det ganska tråkigt när man tänker efter, eftersom det handlar om kemi. Visst, vi blir glada av att göra sådant vi gillar och vi blir glada när vi är nykära. Men det beror på kemi. Och ord som ”kemi”, ”vetenskap” och ”hormoner” låter väl knappast kul – men samtidigt är det väldigt fascinerande. Det som är allra mest fascinerande är förstås att vi kan påverka dessa hormoner väldigt mycket själva.

Vilka är då dessa lyckohormoner som får oss att må bra? Det är väl dags att presentera dem nu. De heter Dopamin, Endorfin, Serotonin och Oxytocin. Utöver dessa så finns det andra viktiga hormoner så påverkar stress, dygnsrytm, koncentration och inlärning. Sådant som till stor del påverkar hur vi mår, men ändå inte gör oss glada på samma sätt som övriga. Dessa är till exempel Adrenalin, Noradrenalin, Melatonin och Acetylkolin. Och även om dessa också är väldigt viktiga så kommer vi främst att fokusera på de fyra förstnämnda hormonerna.

Dopamin: Dopamin får oss att känna energi, lust och motivation. Det påverkar även blodtrycket och matsmältningen. Dopamin utsöndras även när vi dricker alkohol, vilket dock inte är positivt; dels för att dess positiva effekter kan öka risken för missbruk, då dessa förknippas med alkohol, men även för att för mycket Dopamin frisätts, vilket gör att hämningar släpper och vi gör sådant som vi vanligtvis inte skulle göra. Det finns betydligt bättre sätt att frigöra Dopamin, till exempel träning och mat som innehåller tyrosin.

Endorfin: Detta hormon brukar kallas för ”kroppens eget morfin” eftersom det faktiskt kan fungera som morfin – smärtstillande. Själva ordet är dessutom en sammansättning av ”endogen” som betyder inre, och morfin. Men det är inte bara smärtstillande – det ger oss även lust och energi. Hård träning, framgångar, arbete, skratt, sex och förälskelse är exempel på sådant som får Dopaminet att utsöndras. 

Serotonin: Detta hormon har väldigt stor betydelse för sexlust, humör, sömn och dygnsrytm. Serotonin, eller rättare sagt brist på Serotonin, är en vanlig orsak till depression. Dagsljus och viss mat kan hjälpa till att öka produktionen av Serotonin. 

Oxytocin: Det här kallas ofta för ett ”kärlekshormon”, delvis på grund utav att närhet påverkar produktionen men också för att hormonet får oss att känna samhörighet. Amning ökar till exempel produktionen av Oxytocin, och gör att bandet mellan mamma och barn blir starkare. I en relation så kan till exempel intimitet göra att produktionen av hormonet ökar, och det stärker även bandet i relationen. Detta hormon producerar dock kvinnor i betydligt större mängd än män.

Detta var alltså en genomgång av lyckohormoner, hur de påverkar oss och vad som får dem att utsöndras. I nästa inlägg kommer vi att gå in närmare på det sistnämnda, alltså hur vi ökar produktionen av dessa hormoner – och hur vi blir lyckligare.